Svampplockning

tis, 2012-10-09

 

Go’kväll Världen! 
 
I helgen har jag gjort något som många av er gjort många gånger förut. För första gången i mitt liv har jag plockat trattkantareller. Första gången som jag följer processen från att plocka, rensa och ta hand om dem – det är nytt för mig.  Plocka hjortron på stora myrar känns mera hemvant. 
 
Förra året fick vi färdigplockade, rensade och förvällda trattkantareller. Det var bara att lägga in i frysen. Allt detta tack vare våra älskade ungar. Vilket jobb det då gjorde. Det förstår jag nu! Och, detta bara för att glädja oss! Vilken lycka!
 
 
I år skulle vi plocka själva. Där gick vi de stora värmländska skogarna tillsammans med barn och barnbarn. Solen sken, temperatur och vindförhållanden alldeles perfekta. Kaffet smakade ypperligt och tystnaden var underbar. Inget som störde den stilla ron. Man mådde gott!
 
 
 
 
Där gick jag med mina stavar med blicken riktad nedåt. Väl medveten om mina tillkortakommanden, ville jag försöka undvika alla vattenfyllda hål och finna fast mark att gå på. Ojämnheter och nivåskillnader, även små sådana, gör ont i mina knän. Men, jag gör det på mitt sätt. Man gör så gott man kan. 
 
Det måste finnas många fantastiska människor i vårt avlånga land som gör det på sitt sätt. Många finurliga lösningar som fungerar för dem i vardagen. Många, som tyvärr inte har samma möjlighet att uppsöka en skogsglänta och bara njuta av lugnet och stillheten. Jag kan det – lyckliga jag!
 
Visserligen ramlade man på ändan ibland och visst trampade man ner i vattenfyllda hål och blev blöt om fötterna, men vad gjorde väl det. En mormor i skogen kan väl få bjuda på lite glada skratt!
 
En underbar helg med sol, skratt och lite uppe i det blå kanske? Ett av barnbarnen med sin pappa var bevisligen det.
 
Jag har gått i för mig oländig terräng. Snart kan jag bestiga berg eller flyga skärm?
 
 
Prenumerera på Svampplockning