Axel

sön, 2013-08-11

Ensam är inte stark!

Nej, ensam är inte stark. I varje fall inte i vissa situationer. Något som jag med råge fått uppleva denna sommar. En sommar som jag i mitten av juni månad föresatte mig att lämna bakom mig. En sommar som skulle genomlevas och sedan glömmas. Vet inte riktigt nu i dags dato om jag kan stå för de orden. Det blev ändå en fin sommar med många roliga minnen.

Vadan då detta kan man undra? Våren var visserligen kall, regnig och vindarna kraftiga. Cykelturerna blev ändå många. En bra träning inför Tjejvättern. Den dagen Tjejvättern gick av stapeln låg jag på operationsbordet. En krossad axel satta P för hela arrangemanget. Jag hade cyklat omkull.

Fy attan skulle jag vilja säga. Här hade man sett fram emot att ännu en gång få vara med om denna fantastiska dag. En dag tillsammans med familjens flickor, några av deras goda vänner och all festlighet, som dagen skulle innehålla. Missade även prinsessans Madeleines bröllop på TV. Vilken dag!

Här låg man i en sjukhussäng. Försökte förstå vad man gått igenom och vad det skulle innebära. Förstod att operationen var mycket lyckad trots allt. Kunde förstå akutläkarens påstående att en operation var nödvändig då hela kulan var lös i högra övre armbågsbenet. Dessutom en spricka tvärs över benet lite längre ner. Hennes påstående att det eventuellt skulle bli en protes, blev helt plötsligt en verklig bild.

Nej, jag har ingen protes. Jag har en spik som förankrat min kula och som sträcker ner i  överarmsbenet. Dessutom ytterligare fem spikar. Skickligt!

Tror att varje människa har en inneboende vilja att klara sig själv så gott det går, så var det i varje fall för mig. Insåg dock med tydlig markering från min kropp att detta inte var möjligt. Behövde hjälp med det mesta den första tiden. Ville bara sova och glömma att det gjorde ont. Behövde "hemtjänst" dygnet runt!

Ensam är alltså inte stark. Glad att käre maken fanns till hands, tålmodig och villig att ställa upp. Visst kändes det jobbigt att mycket ofta behöva be om hans hjälp men kanske ordstävet "inget ont som har något gott med sig" kan vara sant. Han är numera en hejare på att stryka kläder och bakar världens godaste bullar.

Nu återstår träning och åter träning. Jag gillar det inte!! Det gör ont! Har funnit andra sätt att tackla praktiska saker här i livet. Kroppen med alla dess muskler och lemmar kan användas på många olika sätt. Dessutom är jag väldigt skicklig med vänsterhanden. Hoppas bara att vänster hjärnhalva hängt med.

Nej, som sagt, ensam är inte stark men ibland kanske det är bra att man blir som en trotsig treåring - kan själv!! Och, ni är fantastiska ni alla, ni som behöver men inte har hjälp tjugofyra timmar om dygnet!

                           

 

 

 

 

 

Tags:

Prenumerera på Axel